Malmö -> Sjöbo -> Bokskogen -> Malmö

 Idag blev det ett litet äventyr med mina humans. Jag fick såklart sitta i den hemska buren. (Vad tror de att jag är egentligen?? En cirkushund? Eller nja joo.. lite showdog är jag ju faktiskt ehrm...)
Men men det gick bra så jag ska väl inte klaga. Ändå så är nästan det enda jag hör

"Tyst nu!" "Snälla Bella var lite tyst!" "Och guuuud hur orkar hon?" 

Ja hur orkar jag egentligen? Jag kan väl inte hjälpa att mina humans är så korkade att de inte förstår att jag gnäller för att uttrycka mitt missnöje över att bli så illa behandlad genom att bli satt i EN BUR?! Men en ful färgglad filt?! Och en vit liten plasthållare för vatten. Usch! Nä, jag gnäller och gnäller och gnäller men ändå... de förstår inte! Tycker synd om de som är så mindre vetande. Jaja, nog om dem.

Idag skulle mina humans titta på ett hus i Sjöbo. Tror inte det var så bra för min manliga servant (husse) höjde rösten och gnällde när mina kvinnliga servant (matte) körde på en guppig grusväg. Han svor och gnällde över att bilen tog skada och hur i hela världen kunde de tro att de skulle få ett hus sålt som låg långt åt helvete? Lycka till med det sa han. Men sen blev det tydligen bättre för då helt plötsligt blev det tyst i bilen. Och sen stannade vi vid en skog som låg vid Vombsjön tyckte jag de sa. Hittade en stooor pinne som jag fick springa efter. Det var kul. Fast ännu roligare var det att jag lyckades smyga in den i bilen där jag slet den i småflis hihihihihi. Så min manliga human (betjänt hehe) fick göra rent buren åt mig sen. Ja, det är ett hårt liv...

Sen på väg hem så ville min kvinnliga betjänt åka till Bokskogen. Och då gjorde vi det. Där blev jag klappad av några små - kanske mindre vetande - varelser. De tog min pinne och skulle kasta men den kom inte ens en meter. Liksom... var det lönt?? tänkte jag.

Jaja, ibland gör man någon glad genom att bara visa sig och så länge de anstränger sig och inte jag så... *elakt grin*